söndag 11 april 2010

Du


när morgonens sol genom rutan smyger
tidigt, tidigt en festlig dag
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag
ty dagen är Du
och ljuset är Du
solen är Du
och våren är Du
och hela det vackra, vackra
väntande livet är Du

(Karin Boye)

5 kommentarer:

  1. Åh så fint. Både bild och text.

    SvaraRadera
  2. ja visst är det vackert :) jag är verkligen ingen person som förstår mig på poesi men just karin boye har flera dikter som jag verkligen känner för..

    SvaraRadera
  3. Jag förstår mig inte heller på poesi, men jag gillar också Boye. Fast jag tror inte man förstår sig på poesi, jag tror man känner poesi. Vackert va? :)

    Vilket jättefint inlägg till din fina sambo!

    SvaraRadera
  4. poesi och konst i form av tavlor... jag har aldrig kännt något allt faktiskt! förrän jag "hittade" boye :) så det stämmer nog, man känner!

    SvaraRadera